Tema Nordisk litteratur - Vigdis Hjorth

Vigdis Hjorth.
Foto: Agnete Brun.

Mina största inspirationskällor är nordiska – en intervju med Vigdis Hjorth

Nordisk litteratur är ett av årets tre teman på Bokmässan. Inom temat uppmärksammas den aktuella nordiska utgivningen i ett 20-tal seminarier där tongivande och älskade författare möter några av de mest hyllade rösterna i den yngre generationen. Den norska författaren Vigdis Hjorth, som etablerat sig som en av Nordens största författare, medverkar i programmet.

Vigdis Hjorths roman Är mor död, översatt till svenska av Jens Hjälte, är i år nominerad till Nordiska rådets litteraturpris*. På Bokmässan samtalar Vigdis Hjorth om identitet och kris i nordisk litteratur med den finske författaren Pajtim Statovci, som också nominerats till årets litteraturpris för romanen Kungarnas land.

Hej Vigdis! Nu har du varit verksam som författare i snart fyrtio år! Med tanke på mässans tema är vi nyfikna på om du känner att du tillhör den nordiska litteraturen – och är den tillhörigheten en viktig del av ditt författarskap?
Ja, jag tänker på mig själv som en nordisk författare som skriver i samma tradition som i synnerhet de första kvinnliga norska författarna som fick stor betydelse för det norska samhället, just för att de satte fokus på kvinnor och barns situation. Författare som Camilla Collett, Amalie Skram, Sigrid Undset och Torborg Nederaas. Jag känner också tillhörighet till författare som Knut Hamsun och Dag Solstad. Jag har också bott i Danmark – mitt första barn föddes där och min dotter bor fortfarande där med två av mina barnbarn. Jag har alltid känt stark samhörighet med Tove Ditlevsen, för att inte tala om filosofen Søren Kierkegaard. I Sverige dras jag till vistraditionen, Bellman, Taube och Vreeswijk och – inte att förglömma – poeterna Nils Ferlin, Edith Södergran, Karin Boye, och alldeles särskilt Gunnar Ekelöf. Så, ja, mina största inspirationskällor är nordiska!

Går det att definiera nordisk litteratur? Känner du själv, i egenskap av författare och ivrig läsare, att den har några särtecken som skiljer den från andra traditioner?
Nej, det vågar jag inte ge mig in på! Men all litteratur speglar väl på ett eller annat sätt samhället den stammar från. Så det är troligt att den så kallade nordiska modellen – i ett samhällsvetenskapligt sammanhang – har satt sina spår i nordisk litteratur. Att Norge i alla år innan oljan var Nordens fattige lillebror har i alla fall satt sina spår i norsk litteratur. Och den långa kustlinjen och havet som resurs har onekligen haft ett inflytande inom norsk litteratur, och har det ännu. Tänk till exempel bara på hur centralt havet är i Jon Fosses författarskap. Så den nordiska naturen och klimatet och de, än så länge, ganska jämställda samhällena har säkert satt sina spår.

Du är i år nominerad till Nordiska rådets litteraturpris, vars uttalade syfte är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk, samt den nordiska kulturgemenskapen. Tycker du att det är viktigt att det finns organ som stödjer och lyfter nordisk litteratur? Görs det tillräckligt mycket på den fronten, eller behövs fler åtgärder?
Ja, det är jätteroligt att vara nominerad!
Norge har ju några av världens bästa stödordningar för litteraturen! Inköpsordningen, biblioteksersättning och relativt generösa stipendier. Karl Ove Knausgård skriver tydligt (för den som läser noggrant) att han försörjer sin familj med sitt femåriga stipendium, medan han skriver Min kamp. Det vill säga: Utan stipendiet skulle detta världsberömda verk aldrig ha sett dagens ljus. Det får en att tänka efter. Det lilla landet Norge har världsberömda författare som tidigare nämnda Knausgård, samt Per Petterson, Maja Lunde och Dag Solstad just för att de har fått den ekonomiska friheten till att utvecklas och växa i fred. Jag upplever dock att de här stödordningarna pressas. Att trycket från marknadstänkandet ökar, också inom litteraturfältet. Och det skulle vara fatalt!

För alla oss nyfikna – Är mor död utkom i Norge i fjol, är du igång med ett nytt skrivprojekt?
Ja, det är jag! Men det är hemligt, såklart!

Text: Sunna Dís Másdóttir

*Nordiska rådets litteraturpris
Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962 till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. Det kan vara en roman, ett drama, en diktsamling, en novellsamling eller en essäsamling som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav. Syftet med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen. Årets vinnare presenteras den 2 november.
Läs mer om de nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2021 >>