Silver

3:E PRIS I SKRIVAS OCH BOKMÄSSANS STORA NOVELLTÄVLING 2018

Silver av Henrik Virta

Fuck. Det är fan sinnesrubbat. Det går fan inte, vara ihop i tre år, sen ba säga »Det är slut…«
Utan anledning. Sen spöka som fan.Han svarar inte.
»Ghosta mig då. Jens fan…« Khao Lak, då? Ba, hej då.
Orkar inte jobba, bara en cigg till så ska jag köra rundan sen. Kommer bli asvarmt idag, borde hänga på stranden med Aliss och Vicki. Behöver snacka, fan.
Slänger ciggen. 07.11

Hon kommer klaga, känner det på mig. Klagade fan på tre minuter en gång. Hon ligger och stirrar på sin klocka. Skum sån där med krumelurer på visarna. Tre fucking minuter sen bara. Men nu är det en jävla pissdag och jag pallar fan inte. Vill inte ta i hennes fucking blöja. Tung och kroppsvarm, så jävla äckligt. Sen liksom skära bröd, med samma fingrar. Hur vet man om allt piss är borta?
Det vet man fan inte. Jag röker bara när jag jobbar, äter inte deras mat.
»Shit, jag måste ta skiten nu. Fan.«
Inboxar Jens, hjärta och ett foto av läppar med jävligt rött. 07.13

»Gomorron Ann-Marie, det är jag som ska ta hand om dig idag.« Det måste man liksom säga. Så jävla cringe. Men fan jag börjar nästan lipa.
»Min pojkvän gjorde slut igår så jag mår inte så bra. Är det okej eller, ursäkta.«
Lipar fan. 07.17

Vad fan sa jag det för? Kunde jag inte sagt att bilen krånglade bara. Jävla idiot, hon säger ju knappt nåt i alla fall, förutom att klaga om jag är minsta lilla sen. Vad blev det? En kvart, fan dom kommer dra från lönen.
»Kuken.« Fan sa jag det högt?
Sa det högt. 07.23

»Vad heter du? Har de skickat en ny? De skickat nya hela tiden tycker jag. Stjäl gör de också« Ann-Marie blänger och låtsas att hon inte har något minne. Gör så när hon är sur. Jag vet att hon fan fattar. Typ allt.
»Men det är ju jag. Ylva. Jag kommer ju minst tre dagar i veckan, typ.«
Hon kommer ihåg mig, hon bara jävlas. Nu kommer hon bajsa också, direkt när blöjan är bytt. Alltid fan. Särskilt när jag är sen.
Tar fram osten ur påsen.
Luktar på fingrarna. 07.32

»Jaså, vad heter han då?« Ann-Marie ser inte ut som hon brukar när hon bajsar. Byter tonläge, liksom. Vem fan pratar hon om nu? Nån kollega, eller? Vi har ju inga killar på jobbet. Det hade varit grymt najs.
»Pojkvännen som lämnat dig. Lilla gumman…«
Jaha, jag visste det. Hon är fan klar i huvet. Jävlas bara. Kärringjävel.
»Jens. Han stack bara. Tror han har träffatnånannan.«
Vad fan! Nu grinar jag igen. Jävla idiot. Det här skulle inte hända. Händer fan inte.
»Men lilla vän, så beklagligt. Kan jag göra något för dig? Du darrar ju, flicka lilla.«
Det kan hon fan inte. Ingen kan. Kuken. Hade inte tänkt på att han kunde ha en annan, han har fan träffat en annan.
Varför sa jag det?
Helt skumt. Cringe.
Berättar att han sa att det är slut, bara sådär. 07.53.

»Ta en kaka, hjärtat.«
Hon fixar frukost till mig, också skumt. Tvättade hon sina händer? Hennes naglar är typ helt svarta under. Låter kakan ligga kvar på bordet. Skogaholmslimpan är fan möglig. Grön typ, säkert. Inte hungrig i alla fall.
»Det finns sätt, vet du.« Hon sätter sig långsamt, liksom för att inte bryta röven, typ.
What? Fattar inte nåt. Nu är hon så där igen, som att hon plötsligt fattar allt, ba. Inte slö i huvet alls. Cringe. Blir klar ibland när hon vill snacka om sånt där gammalt, eller känslor typ. Jag ba, faan. Liksom tittar i taket när hon tar ut mjölken ur kylen, typ. Tårarna smetar ut mascaran, skit. Jävla Jens. Hon tittar sådär på mig igen.
Finurligt kanske det heter, eller nåt.
»Eget silver i vägkors lagt, lycka till ägaren bragt.«
Jiddrar igen, tanten. Det är bäst att jag sätter fart.
Sminkar om i skumtantens badrum. 08.12

Hon pratar högt från köket så jag ska höra in på dass. Fan, vad sunkigt det är här. Spyr när jag tänker på det.
»De gamle säger ibland saker, vännen. Som till exempel, om man lägger en silverslant i vägkorset vid kyrkan så kan man få sina önskningar uppfyllda. Men det är viktigt att det är ens eget, förstår du. Har du inte hört det? Nej, det förvånar mig inte. Nu finns det ju inga silverslantar mer kanske, de sista var från trettiofem. Visste du det? Det är samma år som jag föddes.«
Nu kommer det såna där historier igen. Orka. Hon tar fram nåt ur en låda i byrån.
»Den här är näst intill rent silver i. Kung Gustav V på den, ser du? Men det är viktigt att det är din egen, förstår du. Ditt silver, då får du det du vill ha«
Den ser ut som plast, typ. Kan väl inte vara värd. Det vet man ju, att det inte är riktigt silver i, har man hört, ju.
»Om jag fick chansen skulle jag lägga den här silverfemman i korsningen och be om att få leva om allt. Så mycket roligt jag skulle ha… Kanske byta med dig? Vad tror du, vännen lilla?«
Tanten garvar konstigt.
»Se till att gå upp dit och lägg en slant där i korsningen, i gruset, så ska du se att du får det du vill ha. Det är viktigt att du säger precis det du vill ha. Exakt. Du får det, jag lovar, men kanske inte som du tänkt.«
Hon tittar så där konstigt igen. Finurligt, eller?
»Ann-Marie, jag måste dra, typ. Har i alla fall tre till som jag måste hinna träffa idag.«
Ann-Marie lägger tillbaka femman i nåt fodral av grön sammet som hon plockade fram den ur. Ställer den på bordet, liksom för att visa den.
Fan, jag skulle prova. Önska tillbaka Jens liksom, hade varit najs om det gick. Kostar tydligen bara fem spänn. Sen ba… Nej.
Bullshit mest. Jag vet ju att de snackar tanterna, typ flum bara. Ana hur mycket jag hört, asså.
»Då ses vi imorgon då, vännen.« Tanten kallar mig vännen, cringe.
»I eftermiddag, Ann-Marie. Vi kommer ju två gånger om dan.«
Hon borde in på anstalt. Alltså sånt där ställe som är slutstation, sista hållplatsen, typ. Är ju helt suddig, liksom. Hospice.
Hon vinkar med sina skitiga fingrar och jag undrar hur mycket av det som är bajs, på riktigt fan. Under naglarna, alltså.
Spyr när jag tänker på det, typ. Vet fan inte om det hjälper att sprita händerna.
Låser dörren och andas frisk luft. 08.36

Vilken ghostning alltså. Jävla Jensjävel. Som om någon skrynklar ihop mig under revbenen. Så jävla ont det gör. Fuck. Han bara skiter i allt jag skickat. Inboxat, fan. Det är fan heligt. Man svarar.

Jobbar, tänker inte. Snap från Aliss, på stranden. Fan vad najs, alltså. Tar bilen dit.
Tänder cigg. 11.43.

Tolv mess. Fan vad pinsam jag är. Svara då Jens, idiot. Det bränner hål i mig, i magen i hjärtat. Shit. Fuck, jag dör.
Aliss ba, »Diana hade sett honom på Seven Eleven med en tjej. Typ skitglad och så.«
Jag ba, »Vad fan!? Vem var det då?«
Vet Aliss vem det är? De håller fan på det, hon och Vicki. Så jävla typiskt.
»Ta det lugnt nu, Ylva. Sitt ner.« Aliss kramar mig hårt. Vad fan ska jag sitta för? Jävla Aliss, säg det bara. Du njuter, fan. Jag ser det på dig. Du kan väl säga det med en gång då.
»Säg.«
»Det är Nina. Sorry….« Aliss tittar på sin mobil och visar mig. Nina, jävla bitch. Tänker fan inte bara sitta ner, ska ta bilen och köra över henne. Min bästa vän. Fuck heller.
»Bitch!«
»Vänta, Ylva! Gör inget dumt nu!«
Kör in i grön papperskorg. 12.03

Jens flinade bara. Han gör det när saker är pissjobbiga. Som att det är fel i skallen liksom. Nina tog honom i handen och bara drog in honom i bilen och stack innan jag fick tag i henne. Jag ska ha honom tillbaka. Jag gör fan vad som helst.

Tanten sov, så det var lätt. Silverfemman låg kvar i fodralet. Höll fan andan hela tiden. Som att tanten skulle vakna om jag andades. Femman var tyngre än vanligt. Gubbe med glajor på. Cringe.
»Med folket för fosterlandet. Sveriges riksdag.« Har aldrig sett en sån förr. Låter gammalt liksom. Som tanten. Hon får tillbaka den om det inte funkar. Lovar.
Parkerar kommunens Volkswagen Polo vid kyrkan. 17.32

Väntar.
Jag har lagt den där silverpengen, ju. Hur länge ska man vänta, och fan på vaddå?
Jag har ju önskat. Kanske behöver säga högt.
»Jag vill ha honom tillbaka. Jens, asså«
Orka. Vad fan håller jag på med.
Kollar Ninas insta. 17.46

Den är ju fan borta. La den i gruset precis här, typ. Skumt.
Solen går ner, kommer aldrig hitta den nu. Shit, får åka tillbaka imorgon. Hon märker säkert inget. Måste sova om jag ska orka upp så jävla tidigt som idag. Sen är det två dagar ledigt. Fan vad skönt att slippa gaggandet. Alla jävla bajstanter. Kan leta då. Khao Lak, fan!
Shit, vad glad hon såg ut. Nina. Hon hade lagt ut såna jävla garvmeme. Jens och hon garvar fram och tillbaka. Fan vad jag hatar henne. Bitch.
Jävlar vilken vilken repa det blev på bilen, snuddade ju bara papperskorgen. Shit. Bara det inte blir avdrag på fucking lönen igen. Ska fan till Khao Lak i september.
Jens och Khao Lak. Allt jag fan begär.
Biljäveln hoppar liksom fram. 20.37

Duschar i en timme. Allt är helt dimmigt, men det känns som om bajset är borta. Så jävla trött nu.
Släcker lampan. 22.43

Känns som om jag vaknar på fel håll liksom. Bakvänt. Kan vända mig men inte ta mig upp. Mäh, vad fan… Någon jävel skojar. Har satt på mig blöja. Fan Aliss… Den enda som har nyckel är du…
Vad fan gör jag i tantens rum. I hennes jävla sängjävel.
Når inte spärren till spjälgrinden. 05.43

Ser på händerna, det är samma röda nagellack som igår. Nageln som jag bröt. Men fuck! Jävlar vad konstiga de ser ut. Som på en sån där tant. Gamla liksom. Måste bara ha en spegel, fan. Fuck. Jag kommer inte åt den jävla regeln.
Gråter och stirrar på fläckarna på händerna. 06.13

Någon måste fan komma, alltså. Nu. Fuck. Måste fan gå på dass fort som fan. Kan inte hålla emot. Det kunde jag fan igår.
Håller inte emot. 06.43
Så jävla pinsamt. Blött. Känns som det luktar, fan.
Stirrar på klockan på sängbordet. Såna där visare. Med krumelurer.
Det går någon i dörren. 07.03

»God morgon Ylva, ursäkta att jag är sen. Det är jag, Ann-Marie som tar hand om dig idag. Har du sovit gott?« Hon liksom flinar. Fuck!
»Lilla vän, jag sa ju att det skulle vara ditt silver. Ditt silver vännen.«