Aktiva rabattkode
Temat Judisk kultur på Bokmässan 2023 presenterar judisk kultur från Bibeln till idag. I flera seminarier belyses olika aspekter av judisk historia, litteratur och filosofi. Betoningen ligger på de universella aspekterna av den mångfacetterade judiska kulturen så som den kommit till uttryck i litteratur, film, musik och samhällsliv i modern tid. Tema Judisk kultur arrangeras i samarbete med kulturinstitutionen Judisk kultur i Sverige, som är 2023 års hedersgäst på Bokmässan.
Det officiella temat Judisk kultur består av 36 seminarier i Bokmässans seminarieprogram och ett scenprogram på den Judiska scenen i temamontern i C-hallen. Temat lyser också igenom på mässans serveringar. I H-hallen serverar mässan sin version av det judiska köket, som är fyllt av en mängd olika influenser och smaker, eftersom judar historiskt sett bott över hela världen. Välkommen att smaka på mat som präglas av en rikedom av kryddor, örter och smak! Förutom det officiella temaprogrammet finns det även ett stort antal andra utställare och arrangörer som erbjuder programaktiviteter inom den judiska kulturen.
Den judiska berättartraditionen med rötter i den hebreiska bibeln (Gamla Testamentet) och profettexterna sträcker sig till dagens moderna samtidslitteratur. De mänskliga öden och livsvillkor, och det judiska tänkande, som ryms i denna långa och starka litterära tradition har givits många olika slags litterär gestalt. Här ingår den spanska guldålderspoeter som Ibn Gabirol och Yehuda Ha’Levy, tänkare som Baruch Spinoza och Ludwig Wittgenstein, jiddischförfattare som Scholem Aleichem och Isaac Bashevis Singer, moderna centraleuropeiska författare som Marcel Proust, Franz Kafka, Walter Benjamin och Hanna Arendt, liksom författare som verkat i skuggan av Förintelsen såsom Primo Levi, och poeter som Nelly Sachs och Paul Celan, amerikanska romanförfattare som Saul Bellow och Philip Roth, israeliska som Amos Oz, och samtida publicister som Nicole Krauss och Masha Gessen.
Exempel på medverkande gäster inom tema Judisk kultur på Bokmässan 2023 är bland andra Daniel Libeskind, Eva Illouz, Bernhard-Henri Lévy, Judy Gold, Hila Blum, Haya Molcho, Adam Gopnik, Simon Schama, Joshua Cohen, Judy Batallion och Georg Riedel.
Judisk Kultur i Sverige som är 2023 års hedersgäst på Bokmässan kommer på Bokmässan 2023 att ge en variation av inblickar i den mångfacetterade judiska kulturen och dess rika litterära tradition.
Utforska alla seminarier inom Tema Judisk kultur →
Vi träffar Lizzie Oved Scheja, VD för Judisk kultur i Sverige och pratar drivkrafter, svårigheten att säga nej till dörrar som öppnas, och om hur du som besökare kommer att få möta judisk kultur på Bokmässan 2023.
“Though she be but little, she is fierce.”
Det har säkert sagts många gånger om Lizzie Oved Scheja, men han beskrev ju henne så bra, Shakespeare. VD:n för Judisk kultur i Sverige har en påtaglig energi och kraft. Till Bokmässan har Lizzie, och den kulturinstitution hon grundat och driver, kurerat inte mindre än 36 seminarier till tema Judisk kultur. Allt för att bjuda in oss, som Bokmässebesökare, att uppleva den globala judiska kulturens rika litteratur och kulturskatt. Nu gratulerar vi henne dessutom till att i dagarna fått en medalj från kungahuset för betydande insatser för judisk kultur i Sverige.
Fierce är ordet.
Vem är Lizzie Oved Scheja?
– Jag föddes och växte upp i Israel, som ett barn med stor nyfikenhet och med en önskan att utforska världen. Min uppväxtmiljö var väldigt varm och trygg, i en familj som uppmuntrade – nästan förväntade sig – att jag skulle röra mig framåt, hitta mitt sätt att utmärka mig. Som barn hade jag utmärkta lärare som jag var fascinerad av: jag tror det inspirerade mig att upptäcka, skapa, våga.
20 år gammal reste jag till New York och Los Angeles för att studera vid UCLA School of Fine Arts. Sedan flyttade jag till Paris. Det var så jag kom jag till Sverige: jag hade inte tänkt stanna, bara ta en paus från ett intensivt liv i den franska huvudstaden i en månad eller så. Jag hade mitt liv i Paris, men du vet, livet öppnar dörrar för dig, åtminstone för mig. Jag har svårt att säga nej till dörrar som öppnas, jag vill gå igenom dem och se vad som händer.
I Sverige blev jag involverad i ett omöjligt, med samtidigt underbart projekt: att regissera “Spelman på taket”. Den produktionen blev framgångsrik, vilket ledde till att jag blev erbjuden att bli Israels kulturattaché av dåvarande ambassadören. Det blev en bra ingång till det svenska kulturlivet och en spännande tid. Senare fortsatte jag till den privata sektorn där jag byggde upp en plattform för judisk kultur där jag bjöd in konstnärer, författare och forskare till projekt med olika teman. Samtidigt blev jag mycket engagerad i judiska församlingen i Stockholm. Den blev mitt andra hem i Sverige. Jag gjorde många kulturprogram åt församlingen pro bono, och blev så småningom styrelseledamot, ansvarig för programverksamhet.
Berätta om Judisk kultur i Sverige
– Judisk kultur i Sverige skapades tillsammans med några nära, generösa vänner och visionärer: utan dem hade J! inte funnits. Det fanns ett behov av en kvalitativ, oberoende plattform för judisk kultur i Sverige på en internationell nivå, så vi skapade den plattformen genom ren och skär vilja, hårt arbete, engagemang och kärlek. Men grunden var och är en tydlig vision, och det stöd och en lojalitet jag har haft den stora turen att ha runt mig i mitt arbete.
Vi visste att vi träffat rätt från början: det fanns direkt en buzz, en stor publik och ett mediaintresse. The rest is history. Tio år senare är Judisk kultur i Sverige en betydande kulturinstitution.
Naturligtvis har vi också många nationella och internationella samarbeten. Det är något vi verkligen värdesätter och är måna om: möjligheten att samarbeta med institutioner i New York, Tel Aviv, Paris, Berlin, Warszawa, Kraków eller Amsterdam. Särskilt viktigt för oss är det dock att fortsätta våra samarbeten i Sverige, som hittills genomförts i Malmö, Båstad, Umeå, Karlstad, Norrköping och förstås Göteborg.
Nu är ni Guest of Honour på Bokmässan i Göteborg?
– Bokmässan är en stor möjlighet, det är ett fantastiskt förtroende Bokmässan gett oss, och vi hoppas kunna leva upp till förtroendet.
Hur kommer våra besökare märka det rika kontaktnätet i Tema Judisk kultur?
– Vår filosofi är att använda judisk historia och tänkande som en utgångspunkt för att diskutera ämnen som är relevanta för dagens samhälle. Utifrån det vände vi oss till både internationella och svenska författare, journalister och forskare när vi byggde upp vårt seminarieprogram för Tema Judisk kultur på Bokmässan: människor vi samarbetat med genom åren, och nya partners.
Vad vill ni ge besökarna? Vad kommer man ta med sig av Tema Judisk kultur?
– Vi hoppas kunna ge en liten inblick i den mångfacetterade judiska kulturen och litteraturen. Min förhoppning är att man lämnar Bokmässan upplyft och inspirerad, och att publiken kommer närmare judisk kultur, historia och liv, och att vi i och med det betonat värdet av minoritetskultur och dess viktiga roll i samhället. Jag vill inte säga för mycket: jag hoppas bara att kunna skapa och bjuda på en meningsfull upplevelse, säger Lizzie Oved Scheja.
Ord: Kajsa Stiller.
Gäster – Tema Judisk kultur
Med Lizzy Oved Schejas egna ord →
– En person som jag absolut ville ha med på Bokmässan är Joshua Cohen, som fick Pulitzerpriset 2022 för sin bok Netanyahus. Jag ringde honom redan för ett år sedan. Han sa: men jag är ju inte översatt till svenska – jag sa att det kommer du bli. Jag var övertygad om det, och jag ville att han skulle komma, även utan en bok, för ibland tar det tid. Lyckligtvis finns han översatt nu. Jag tycker att han är en fascinerande författare med en intressant bakgrund i det ortodoxa, som han lämnat bakom sig, och med en skarp språkförmåga, intellekt och humor.
– En annan person jag tyckte var väldigt viktig att ha med är den berömde amerikansk-judiske arkitekten Daniel Libeskind. Han förtjänar en hommage, både för sitt livsverk och för sin livsberättelse. Han är en arkitekt som fångar minnen i byggnader.
– Eva Illouz är professor i sociologi och en av Israels mest betydande intellektuella. Hon kommer att arbeta hårt för oss på mässan, och delta i flera seminarier som handlar kultur och politik. Men vi har också en rolig programpunkt som inte har någonting med politik att göra: vi upptäckte att Eva Illouz är en karaktär i av Liv Strömqvists böcker, och tänkte att de här tjejerna måste träffas.
– Musik är en viktig del av den judiska kulturen. Vi vill hylla Georg Riedel, den legendariska kompositören som föddes i Karlovy Vary i dåvarande Tjeckoslovakien, men som nu är en del av den svenska musikskatten och känd i varje hem. Det vi också belysa är att han nu, vid en högre ålder, utforskar sina judiska rötter genom språket, jiddisch. Georg Riedels Jiddischland är ett projekt och en bok med Riedels texter översatta till jiddisch som kommer att lanseras och uppmärksammas under mässan. Vi vill prata med honom om hans liv, hans musikaliska och personliga resa.
Bernard Henri-Levy och Adam Gopnik
– Självklart har de politiska förändringarna i Europa och i Israel fått mig att tänka att vi skulle vilja och behöva diskutera dagsläget med kompetenta och engagerade tänkare. Filosofen BHL och New Yorker-essäisten och författaren Adam Gopnik kommer göra sitt första framträdande tillsammans i Sverige som en del av Tema Judisk kultur på Bokmässan.
– Den här gästen är väldigt speciell, på många sätt. Hila Blum har vunnit ett av Israels mest prestigefyllda litterära priser, men är också en av väldigt få israeliska författare som finns översatta till svenska. När jag fick reda på att hennes bok skulle översättas, träffade jag henne i Tel Aviv och bjöd in henne till Bokmässan. Jag tror att hennes röst kommer att vara mycket viktig: ämnet “Att älska sin dotter”: rädslan över att vara otillräcklig i sin kärlek som förälder, att man inte älskar på rätt sätt, är ett ämne som berör. Det är djupt personligt, men eftersom det är det, också djupt allmängiltigt.
Temapartner
