De oumbärliga översättarna bryter mark inför Bokmässan 2028

2028 är Litauen Guest of Honour på Bokmässan, och ljuset riktas mot ett relativt outforskat litterärt landskap. I detta utforskande är översättarna avgörande. I en intervju med Niclas Hval, programansvarig och universitetslektor vid Göteborgs universitet pratar vi om den mänskliga översättarens allt viktigare roll, och satsningen på litteratur från Litauen och Lettland.

Bokmässan har en mångårig tradition av att lyfta fram hedersgäster, där nya litterära landskap presenteras för den svenska publiken. I arbetet med att belysa litteratur på andra språk är översättningsarbetet centralt – men för vissa regioner är översättarna till svenska få. Ett sådant exempel är litteraturen från Litauen och Lettland.

Som litteraturstad spelar Göteborg en viktig roll i detta arbete. Tillsammans med Bokmässan fungerar staden som en plattform för att lyfta nya språkområden och skapa möten mellan författare, översättare och läsare.

Niclas Hval är universitetslektor och programansvarig för Litterär översättning vid HDK-Valand, Göteborgs universitet. Här görs en satsning på litterär översättning med inriktning mot lettiska och litauiska. Magisterprogrammet syftar till att bidra till att nya litterära röster från Baltikum får spridning i Sverige. När Litauen är i fokus står en ny generation översättare redo att möta behovet.

– När vi fick vetskap om att Litauen var fokusland på Bokmässan 2028 insåg vi att förlagen kommer att vilja ha översättare – som i dag inte finns. Det kan vi erbjuda, säger Niclas Hval och fortsätter:

– Jag ser också fram emot att få se ett stort fokus på ett något undanskymt litterärt område.

Översättning i ett nytt digitalt landskap
I sin roll följer Niclas en bransch i förändring och ser hur en ny generation översättare formas. När allt fler digitala språkverktyg fungerar som översättare blir det mänskliga hantverket med litterära översättningar desto viktigare. Enklare texter, som tidigare fungerade som en ingång till yrket, hanteras i allt högre utsträckning av maskiner. Det gör utbildningens roll desto viktigare: att rusta översättare för den mer krävande litteraturen.

– Det kommer alltid att finnas en kärna av litteratur som vi vill ska skrivas och översättas av människor. Och då blir en sådan här utbildning ett viktigt sätt att skaffa sig erfarenhet och kunskap för att ta sig an den mer utmanande litteraturen, när andra träningsunderlag saknas, säger Niclas Hval.

Utbildningen beskriver han som ett pågående samtal. I mötet mellan studenter, översättare, förläggare och forskare växer en förståelse för översättning som något mer än ett överförande av innehåll. Det handlar om att tolka kontext, tonfall och rytm – och om att göra en berättelse levande i ett nytt språk. Översättaren blir därmed en slags medskapare.

Varför är litterär översättning viktig i dag? Niclas Hval ser översättningen som en viktig katalysator för kulturella utbyten.

– Varje enskild nation är en ankdamm. Vi måste få in nya impulser och perspektiv, både när det gäller ämnen och berättelser och rent språkligt och stilistiskt, annars stagnerar språket och kulturen. Här i Sverige tar vi ofta del av litteratur och kultur från våra grannländer, till exempel, men när det kommer till lettisk och litauisk litteratur finns det ett hål att fylla, säger Niclas Hval.

Som avslutning skickar Hval en uppmaning till Bokmässans publik:
– Besök gärna Rum för översättning. Vi ger varje år nio högoktaniga samtal om litterär översättning i en lugn och sval miljö. Välkomna!