Den organiserade folkbildningen – studieförbunden och folkhögskolorna – är ett unikt fenomen för de nordiska länderna. Så speciellt är det att en folkhögskola (Brunnsviks folkhögskola) kom med i kulturkanon och studiecirkeln har förklarats vara en del av det immateriella kulturarvet! I omvärlden har man blivit så nyfiken på folkbildningens succé att den också är på väg att bli en exportvara. Bland annat Ukraina har besökt Sverige för att lära sig mer om hur man kan använda folkbildning för att bygga tillit till varandra efter ett krig och utbilda om sig snabbt för att återskapa samhället.
Folkbildning kan vara mycket, men Anna-Karin Lindblom som är Folkbildningsrådets generalsekreterare definierar det som nyfikenhet och kunskapstörst och en önskan till sammanhållning människor emellan. Rent konkret kan det betyda allt ifrån en studiecirkel om romanen Kött av David Szalay, att skaffa sig högskolebehörighet eller att ställa om mitt i livet.
– Vi jobbar med en enorm palett av människor, säger Anna-Karin Lindblom, några är inriktade på att söka till de konstnärliga utbildningarna, men vi har också att göra med en grupp som trillat ur gymnasiet och tappat självförtroendet och som kan hitta sig själva igen i den här miljön. Därtill finns kurser om körsång, jakt, matlagning och mycket annat.
Folkbildningsrådets huvudsakliga uppgift är att hantera statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor, dvs fördela pengarna där de behövs bäst. I det arbetet kommer de nära sina medlemmar och får höra många engagerande berättelser om vad folkbildningen betytt för dem.
I en tid där samhället står under ekonomiska utmaningar och världen hotas av konflikter samtidigt som digitaliseringen ökar har det blivit ännu tydligare hur värdefull folkbildningen och kulturen är.
– Man har fått syn på kulturens och bildningens vikt för samhället och den egna identiteten, förklarar Anna-Karin Lindblom. Vad går samhällsbygget och den mänskliga kontakten ut på egentligen, förutom att möta de basala behoven? Vad är värdefullt för demokratin? Jag hoppas att det har gjort att bildning har uppvärderats i det mänskliga medvetandet.
När större samhällsförändringar förekommer blir kanske suget generellt större efter bildning, kunskap och att mötas i sammanhang där man får tillfälle att reflektera tillsammans. Men också att man söker sig till kulturella uttryck där man får utlopp för sina intryck och sin kreativitet.
Hur skaffar man sig en bra folkbildning?
– Man ser till att folkbildningen har stabila förutsättningar och att man ser den fria bildningens värde för demokratin och sammanhållningen i samhället. Genom goda och stabila förutsättningar blir folkutbildningen bättre rustad att hjälpa till när det uppstår samhällsutmaningar som behöver hanteras.
– Det kan handla om att lära sig ett nytt språk snabbt eller att ställa om till digitaliserad undervisning när det kommer en pandemi eller utbilda till vårdyrken.
Hur kommer man märka er på Bokmässan?
– Vi kommer att ha flera seminarier och en monter med scen. Bokmässan kommer även att ha en temascen för folkbildning som Folkbildningsrådet har programpunkter på i sällskap av våra samarbetspartners för tema Folkbildning (Svenska Akademien, Svenska Bibelsällskapet och Göteborgs universitet tillsammans med Folkuniversitetet). Det kommer även att finnas mängder av representanter från studieförbund och folkhögskolor på plats. En rad människor som man kan diskutera folkbildningens roll idag med, avslutar Anna-Karin Lindblom.