Varför har folkbildningen politiserats?

Folkbildningen var länge ett gemensamt projekt, förankrat i en politisk samsyn om att bildning stärker både individen och demokratin. I dagens polariserade klimat har synen på folkbildning laddats med värdekonflikter och maktfrågor. Fokus på långsiktig samhällsnytta har förskjutits till kortsiktiga symbolfrågor. När blev infrastrukturen för folkets bildning ett hot – och mot vad? MedSverker Sörlin, idéhistoriker**, Marie Demker**, professor i statsvetenskap, Maja Hagerman, författare, Björn Wiman, kulturchef DN. Samtalsledare: Mattias Hagberg, Göteborgs universitet.

Biljett: Seminariekort