Lina Thomsgård, som leder Stockholms kvinnohistoriska museum, läser ur sin bok En annan historia om fotbollspionjären Nettie
Honeyball som bidragit till att göra världen mer jämställd.

Varför ligger vissa arbetsuppgifter fortfarande på kvinnor? Som att ordna presenter till svärföräldrarna
och ha koll på allt som händer i barnens skola. Trots att det är en självklar del av hur våra relationer upprätthålls - i hemmet, på arbetsplatsen, i samhället i stort - är känslomässigt arbete ett outforskat
område. Den amerikanska journalisten och författaren GEMMA HARTLEY väckte 2018 debatt med sin ultravirala artikel "Women aren’t nags - we’re just fed up" och satte begreppet känslomässigt arbete på kartan med sin debutbok Så jävla trött. Moderator: LINA THOMSGÅRD, chef Stockholms Kvinnohistoriska.

De är otaliga i musikhistorien och -samtiden: kvinnor vars genialitet och begåvning inte tagits på
allvar. Deras röster och instrument måste bli hörda nu. ANNAH BJÖRK skriver i Ni måste flytta på er om sexism och tystnadskultur inom musikbranschen. I Kvinnorna som formade pophistorien påminner ANNA CHARLOTTA GUNNARSSON om kvinnor som glömts. För dig ska musiken bara vara ett smycke är ELLINOR SKAGEGÅRDS biografi över Fanny Mendelssohn, minst lika begåvad som sin
berömde bror Felix. Moderator: LINA THOMSGÅRD, chef Stockholms Kvinnohistoriska.

Kvinnor är mindre synliga i historieskrivningen. Hur kan denna kunskapslucka angripas? Museer, historiker och forskare ska belysa, forska och tolka - men vad kan vi andra göra?LINA THOMSGÅRD, chef på Stockholms Kvinnohistoriska, samtalar med författarna SANNA TAHVANAINEN, ANNA CHARLOTTA GUNNARSSON och LISBETH LARSSON om hur kvinnors historier kan lyftas ur glömska och in i det kollektiva minnet. Vilken roll spelar berättandet, vilka vi citerar, påminner om, hyllar? Och hur kan kvinnohistoriska middagar bidra?