Temapartner LÄS! LÄS! LÄS! – Läsrörelsen

Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare Läsrörelsen.

Intervju med Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare Läsrörelsen

Vad betyder läsning för dig?
– Att se fram emot en bok som Kerstin Ekmans nya roman Löpa varg eller tidigare Alex Schulmans trilogi om pappan, mamman och mormodern – alla belysta utifrån var och ens perspektiv – eller de från 80-talet märkliga Den stora skrivboken, Beviset och Den tredje lögnen av Agota Kristof som nyligen utgavs i samlad pocket. Alla är skönlitterära böcker som väcker min nyfikenhet och fantasi.

Varför startades Läsrörelsen?
– Efter den landsomfattande Dyslexikampanjen på 90-talet, som jag initierade och var kampanjledare för, blev Läsrörelsen en naturlig fortsättning med start på Bokmässan år 2000. Detta av två anledningar: småbarnsföräldrar läste allt mindre för sina barn, och många vuxna och även unga vuxna (18–25 år) visade sig inte komma upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man går ut den obligatoriska skolan. Jag fick med Bengt Westerberg som ordförande – samma konstellation som under Dyslexikampanjen – alla landshövdingar blev beskyddare och samtliga partiledare budbärare. Och inte minst, alla läns- och folkbibliotek fortsatte att samarbeta i den nya kampanjen. Som motto har vi sedan starten ”Ge dina barn ett språk”.

Hur ser du på årets Bokmässa?
– Jag tycker att det är fantastiskt att Bokmässan i Coronans tid, i stället för att avvakta, har valt att expandera ut över hela Sverige i och med Bokmässan Play. Många som inte tagit del av Bokmässans breda folkbildande innehåll har sedan förra året möjlighet att göra det. Sedan är det härligt att igen ha publik på plats – om än i begränsad omfattning – i Göteborg.

Varför är temat LÄS! LÄS! LÄS! viktigt?
– Andelen barn som läser varje dag minskar. Det krävs ett ordförråd på 50.000 ord för att på djupet förstå en dagstidning – utan att läsa eller höra texter har en 17-åring ett ordförråd på 17.000 ord. Ett levande och rikt språk grundläggs redan i förskoleåldern och är en förutsättning för demokratin. Men lusten till läsandet och berättandet står i centrum oavsett om du är 1 eller 101 år.